Sexual Health Week 2020 - Måndag
Den här veckan är det tydligen Sexual Health Week, i alla fall i den engelskspråkiga delen av världen. Jag tycker att det låter som något som bör anammas. Årets tema handlar om sexrådgivning och sexualkunskap, så jag tänker att jag varje dag kommer skriva ett inlägg i sexualkunskapens anda.
Idag ska vi prata om SRHR - Sexuell och Reproduktiv Hälsa och rättigheter.
SRHR handlar om att ha rätten och möjligheten att få leva ut och äga sin egen sexualitet. Det handlar om tillgång på sjukvård, rätten att slippa bli diskriminerad och rätten att få älska vem eller vilka man vill. Så här sammanfattar Folkhälsomyndigheten definitionen:
För att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa krävs erkännande av sexuella och reproduktiva rättigheter, som baseras på mänskliga rättigheter för alla att:
- respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och sitt personliga självbestämmande
- fritt få definiera sin egen sexualitet, inklusive sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
- avgöra om och när man vill vara sexuellt aktiv
- välja sina sexualpartners
- ha säkra och njutbara sexuella upplevelser
- välja om, när och med vem äktenskap ska ingås
- avgöra om, när och hur man vill ha barn och hur många barn man vill ha
- under hela livet ha tillgång till information, resurser, tjänster och det stöd som krävs för att uppnå det ovanstående, utan risk för diskriminering, tvång, utnyttjade och våld.
Jag tänker att vi börjar med den första punkten här ovan: Respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och sitt personliga självbestämmande. Det handlar alltså om samtycke. Samtycke till att någon tar på en, rotar i ens privatliv, hänger ut ens privatliv eller påverkar hur man lever sitt liv. Att respekteras i sin kroppsliga integritet är vi dåliga på, generellt. Allt från att kvinnans gravidmage är till allmänhetens nöje att klappa på (och kommentera) till att barn övertalas att krama någon de egentligen inte vill krama (i alla fall just då). Hur många gånger har jag inte hört vuxna tala om för sina barn "Ge XX en kram nu", trots att barnet i fråga våldsamt klänger sig fast vid förälderns ben och inte vill. Hur tänker man då, att samma barn som tonåring ska förstå att "ett nej är ett nej"? Vid vilken ålder börjar ens rätt till att säga nej till intim, kroppslig kontakt? Det är inte svårt att förstå att förmågan till att säga och respektera en annans "nej" måste börja i barndomen. Vi måste lära barnen om samtycke redan från det att de är små. Om vi inte tycker att tjatsex är en bra idé, varför tycker vi då att tjatkramar är det? Och hur ska ett barn kunna veta skillnaden? Vet vi vuxna skillnaden? Jag vill att du reflekterar över det här en stund. Sen vill jag att du omedelbart slutar kräva att ditt, eller någon annans, barn ger någon form av fysisk kontakt. Lär barnet att det är ok att säga nej, och att hen förväntas säga nej om fysisk närhet inte känns bra. Lär också barnet att säga ja om hen vill ha närhet. Genom att själv bli respekterad lär sig barnet att respektera andra när de säger nej.
För att det här inlägget inte ska bli för långt, tänker jag stanna här. Att bli respekterad kan se ut på många olika sätt, men samtycke är en del av det. Möjligheten till att uttrycka och ta till sig andras önskningar, är grunden i ett hälsosamt sexliv.
Imorgon tar vi oss ann punkt två:
- fritt få definiera sin egen sexualitet, inklusive sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
