Beatrice Lindéh (fd Lindberg)

Under de senaste veckorna har det förts en debatt på ETC som initierades av mig och ett gäng andra fantastiska psykologer. Jag var den som lackade först och skrev ett inlägg som de andra sedan läste, ändrade och godkände. Det verkar dock som att vi talar förbi varandra och eftersom båda sidor fått slutreplik tänker jag ta min egen blogg för att klargöra en del saker.

 

Hela debatten kan du läsa här, länkarna kommer i den ordning som de kom in i ETC:

Även DN har plockat upp tråden:

 

Det har kastats en hel del påståenden och uttalanden omkring det här som jag nu tänker bemöta, om jag missat något får ni gärna säga till.

 

Det här har sagts utifrån att vi inte skulle ta övergrepp på allvar. Det gör vi. Vi har dessutom kompetensen att skilja på övergrepp och samtyckande BDSM. Vi ser allvarligt på alla former av övergrepp och har förmågan att problematisera utifrån varje enskild individ. Däremot kan man vara trygg i att prata med oss om saker man själv är osäker på kring sitt utövande, vi dömer ingen och trycker inte på någon en offerstämpel som skulle kunna orsaka att de inte söker den hjälp de vill ha.

 

Det skulle vi ha kunnat, men det här är en debatt och ingen vetenskaplig artikel. Länkar till aktuell forskning hittar du i slutet av det här blogginlägget.

 

Nja. Som vi skrev är detta delvis sant. Det har gjorts ett fåtal studier där en visat att en hög andel av de som kallar sig BDSM-utövare av manligt kön, föredrar att vara dominanta. Samma forskning visar även att ungefär 20% av alla utövare är switchar (alltså byter mellan att vara dominanta och undergivna). Den här forskningen är gjord utifrån premissen att man i första hand anser sig vara BDSM-utövare. Vi vet även att det är ganska få av alla som praktiserar BDSM som kallar sig själva för utövare, samt att andelen homo- och bisexuella är något högre i gruppen som utövar BDSM än i samhället i stort. Vi ser även att undergivna män har svårt att hitta dominanta partners när det kommer till heterosexuella relationer. Man kan se det är som att det är nästan bara män som är dominanta. Eller så kan vi problematisera kring varför kvinnor inte känner friheten att vara dominanta. För det finns gott om kvinnor som njuter av dominansen med, tro inget annat. men problemet ligger i hur forskningen görs, och hur samhällsnormen tillåter oss kvinnor att vara (och även männen, för det finns som sagt gott om undergivna män). Gerda som svarat oss läser forskningen som satan läser bibeln, och utan kunskap i hur forskningen är gjord. Med en så liten studie, är det i princip omöjligt att generalisera nåra resultat.

 

Nej. Läs igen. Vi tog upp den som en möjlighet att kunna diskutera och förstå BDSM. En möjlighet att föra fram kunskap för att skapa acceptans och normalisering. Att böckerna egentligen handlar om en puckad stalkare är nog de flesta överens om.

 

Vi kvinnor vet alltså inte själva vad vi vill eller mår bra av. Om vi ska agera utifrån den premissen måste samtliga kvinnor genast säga upp sig från omvårdande yrken, sluta ha sex, sluta föda barn, aldrig städa eller laga mat, för det är typiska kvinnoroller som vi pådyvlas av patriarkatet och därför inte kan tycka om. Perspektiv tack!

 

Ja. Och nej. Eller kanske? Ja vi måste kunna diskutera sexuella praktiker, men inte utifrån en dömande ståndpunkt utan utifrån att alla har rätt till sin egen sexualitet och känner bäst själv vad man gillar. Självklart kan man problematisera kring varför och hur, men då ska man hålla sig till fakta och inte enbart rikta in sig på en grupp (heterosexuella dominanta män) utan på samtliga utövare. Inom BDSM finns gott om heterosexuella, bisexuella, homosexuella och asexuella, män, kvinnor, transpersoner och icke-binära, dominanta, undergivna och switchar. Sen att BDSM är en sexuell praktik, nja. Vissa ser det så, andra ser det som en sexuell identitet och ytterligare andra som en sexuell läggning.

 

Att människor ska känna sig trygga. Att ingen ska behöva försvara det de gör i sängkammaren eller behöva oroa sig för att bli utsatta för sanktioner pga hur de har samtyckt sex. Att inen ska behöva känna att de undviker att söka vård pga rädsla för frågor kring märken på kroppen som uppkommit under samtycke. Att ingen ska behöva skyla sig på badhuset eller i omklädningsrummet för att de haft sex och det syns. Att människor över lag ska förstå skillnaden mellan samtyckt sex och övergrepp, och att det alltid är den undergivna som sätter gränserna. Det är den undergivna som innehar den egentliga makten, och när övertramp görs är det övergrepp. Precis som i vilken sexuell praktik som helst. Vi (eller jag) vill att människor ska känna sig fria att diskutera sina upplevelser och söka hjälp om de utsatts för övergrepp.

 

Jo! Självklart ska man diskutera (ok kanske inte kritisera eftersom det sällan är särskilt hjälpsamt för nån). Att problematisera och diskutera är något vi gör dagligen med våra patienter, i fikarummet, på möten och även på samhällsnivå. Att vi säger emot är inte samma sak som att inte kunna diskutera. Att diskutera innebär att säga sin mening och lyssna på sin meningsmotståndare, försöka förstå och svara. Precis som vi skrivit i våra inlägg så har vi full förståelse för att om man enbart träffar de som blivit utsatta för övergrepp så bildar man sig en bild av fenomenet utifrån det, och har man själv blivit utsatt är det ännu lättare att tänka att alla som ägnar sig åt samma aktivitet kan bli utsatta. Vi vet även att det sker en del övergrepp inom BDSM, även om forskningen tyder på att det är i linje med övriga samhället eller mindre. Det vi sett är att man inom BDSM-communityt faktiskt är väldigt bra på att problematisera och tänka kring sin roll, oavsett vem man är, och det syns ofta funderingar kring varför man gillar det man gör och hur det kan passa i ens liv. Att vara feminist och utövare är något som ofta diskuteras fram och tillbaka med många bra infallsvinklar. Det jag dock vill säga är att det är svårt att problematisera kring något när den ena parten bestämt sig för hur det är, och dessutom inte förlitar sig på forskning (förutom den som ev går i linje med det man själv tycker). Att hitta nyanser i något är svårt när ena parten hela tiden kastar kolsvart färg över det hela.

 

 

Det finns så mycket mer att skriva om det här, men jag stannar där för idag. Kommentera gärna med fler funderingar så svarar jag så gott jag kan.

 

Puss på er allihop!

 

 

 

Referenser:

Northern Illionois University

http://www.scienceofbdsm.com/publications

 

Maktförskjutning i BDSM-relationer, Monika Sers, Rebecca Jalksjö

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?fbclid=IwAR3FdHeV-aXgYiPujEXf1Dwslr8wZNnW6kxBIus7WBrcg-hM1_MeDTmFSbA&aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=Jalksj%C3%B6&language=sv&pid=diva2%3A1262302&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=7809

 

Are Role and Gender Related to Sexual Function and Satisfaction in Men and Women Practicing BDSM? Botta et al.
https://www.jsm.jsexmed.org/article/S1743-6095(19)30002-5/fulltext

Psychological characteristics of BDSM practitioners. Wismeijer & van Aasen
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23679066

Bondage-Discipline, Dominance-Submission and Sadomasochism (BDSM) From an Integrative Biopsychosocial Perspective: A Systematic Review. De Neef et al
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30956128

Cara R. Dunkley, Craig D. Henshaw, Saira K. Henshaw & Lori A. Brotto (2019) Physical Pain as Pleasure: A Theoretical Perspective, The Journal of Sex
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1743609515320804